Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:
Sweden

Facebook kan öka blyga studenters lärande

Sociala medier kan vara bra lärmiljöer för fria diskussioner. För blyga studenter kan det vara lättare att ställa frågor över nätet än i en föreläsningssal med 200 personer. Det såg forskaren Fredrik Hanell när han studerade en Facebookgrupp för blivande förskollärare.
För en del studenter som inte skulle våga räcka upp handen i en föreläsningssal med 200 personer kan det ha varit bra att kommunicera via text, säger Fredrik Hanell.
För en del studenter som inte skulle våga räcka upp handen i en föreläsningssal med 200 personer kan det ha varit bra att kommunicera via text, säger Fredrik Hanell.

Inom forskningen finns två strömningar med olika åsikter om lärande inom sociala medier. Den kritiska strömningen menar att studenter inte vill ”förstöra” Facebook med akademiska diskussioner – det ska vara en arena för privata samtal. Dessutom, menar kritikerna, avhandlas sällan frågor som har med lärande att göra, diskussionerna stannar vid praktiska frågor kring scheman och inlämningstider. Vidare menar kritikerna att Facebookgrupperna framför allt används för att utrycka frustration och ilska mot lärare och pedagoger.
En annan strömning är mer positiv. Den amerikanska forskaren Nicole Ellison talar om att Facebook kan öka studenternas sociala kapital och därmed också lärandet. Att kontakta lärare och andra studenter över nätet är enkelt och otvunget för den som inte vågar prata högt i klassrummet.

Facebook – för mer levande diskussioner

Fredrik Hanell är doktorand i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hans avhandling om lärande i sociala medier ska bestå av fyra artiklar och beräknas bli klar 2016. 2012 gjorde han en etnografisk studie av hur lärarstudenter använder Facebook för att diskutera frågor som rör utbildningen. Facebookgruppen han studerade startades av en lärare vid en förskollärarutbildning med syftet att få en mer levande diskussion mellan studenter och lärare.
– Läraren tyckte att det var svårt att få till diskussioner i lärplattformarna på utbildningarna. Däremot är nästan alla alltid uppkopplade mot Facebook, där kan man få en känsla av att ”det händer nu”, säger Fredrik Hanell.
I sin studie har han utgått från den ryska lingvisten Michail Bachtins teorier om att orden inte är våra egna, utan vi måste appropiera; tillägna oss dem och aktivt fylla dem med mening. Även redskap för kommunikation, som till exempel Facebook, måste vi appropiera. Fredrik Hanell läste alla inlägg som gjordes i Facebookgruppen under april och maj 2012. Gruppen, med ungefär 200 medlemmar, var mycket aktiv. Inläggen kunde få mellan 200 och 300 kommentarer. Till studien intervjuade Fredrik Hanell också lärarna och ett urval av de mest aktiva studenterna.
Han såg att Facebookgruppen användes för såväl studierelaterade som sociala frågor. För många är den sociala biten viktig på Facebook, det kan handla om att skriva uppmuntrande kommentarer och trycka på ”gilla”-knappen.

Osäkerhet kring lärarens roll

Den första april 2012 skojade en student i gruppen om att universitetets förskollärarutbildning skulle läggas ner. Några medstudenter hakade på och ironiserade över de fördomar som finns om förskollärare, såsom att ingen pedagogik behövs för att passa småbarn. När en av universitetets lärare skämtsamt ”bekräftade” nedläggningen av utbildningen, var det några studenter som trodde att han menade allvar.
– De såg honom som en auktoritet och här blev han nästan en jämlike. I en föreläsningssal befinner man sig i ett helt annat sammanhang och läraren får en mycket tydligare roll. Eftersom Facebook inte främst används i officiella sammanhang finns där en annan attityd och det kan ibland vara svårt att navigera mellan det privata och officiella, säger Fredrik Hanell.
– Tanken med Facebook är ju inte att det ska användas som lärplattform, fokus ligger på den sociala biten. Det mest förekommande diskussionsämnet i gruppen var studier i en vid bemärkelse. Det var också vanligt med off topic-ämnen, rent humoristiska inlägg som var till för att underhålla och skapa en bra stämning. Men det förekom också frågor som till exempel hur man kan tolka olika teorier och metoder eller vad man pratade om på en föreläsning. Eftersom lärarna fanns med i gruppen kunde de snabbt styra upp bra samtal som hade kunnat ske i vilket seminarierum som helst. För en del studenter som inte skulle våga räcka upp handen i en föreläsningssal med 200 personer kan det ha varit bra att kommunicera via text, säger Fredrik Hanell.
En nackdel med kommunikation via internet kan vara att nyanserna kan utebli när man inte möter människor ansikte mot ansikte.
– Med det skrivna ordet kan man låta mer kritisk än man gör i verkliga livet, saker kan misstolkas och det kan vara svårare att förstå vad någon menar. Dessutom missar man lätt de följdfrågor som kanske ställs under muntliga möten.
Många har också synpunkter på att Facebook är en stor kommersiell plattform som gör anspråk på upphovsrätten till allt man publicerar där. Och det är inte alla som vill finnas på Facebook. Kollegor till lärarna i undersökningen undrade om man kan tvinga studenter att använda Facebook och frågade vad som händer med dem som inte fanns där. Missade de viktiga samtal på kursen?
– Lärarna svarade att medverkan på Facebook kunde jämföras med att träffa studenter i en korridor. Det är okej att inte alla deltar, det handlar bara om ytterligare en arena där alla är välkomna, säger Fredrik Hanell.

Fredrik Hanells blogg: www.fredrikhanell.se


Läs också artikeln Sociale medier flytter internetkommunikation fra passiv modtagelse til aktiv dialog og skaber nye magtcentre (24.4.2013)

Publicerad 15.4.2013

Marja Beckman
E-post: marja(ät)marjabeckman.se

Kommentera

 Välkommen att diskutera artikeln på vår Facebook-sida!