Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:
Finland

Om tyst kunskap

I Finland startade i början av året en utbildning i mathantverk. Det är den första i sitt slag i landet och modellen kommer från Sverige och mathantverkscentret Eldrimner, som redan utbildat mathantverkare en längre tid. DialogWebs finländska redaktör deltar i utbildningen i Finland och berättar om vuxenutbildning ur ett inifrånperspektiv i bloggen Andra bullar.
Det perfekta brödet föddes ur tyst kunskap.
Det perfekta brödet föddes ur tyst kunskap.

Nu har jag det andra brödbakningsveckoslutet bakom mig plus några företagarföreläsningar. Nyss hemkommen från en längre resa var jag inför detta andra brödveckoslut inte så väl förberedd för att baka med havre och korn som jag borde ha varit. Vi uppmanades att på förhand göra surdegar på havre- och/eller kornmjöl, men jag hade med mig mina traditionella surdegar på råg och vete, men  det gick bra att använda dem också. Vi planerade än en gång recept genom att räkna ut andelar mjöl, vatten och salt med beaktande av hur mycket vatten och mjöl en surdeg innehåller. Det hela hade mognat sedan förra kursavsnittet och jag tyckte att det inte var så svårt att räkna ut procenten denna gång. Men, men, när jag hade blandat till min deg och placerat den i jäsningsskåpet visade den ingen större aktivitet. Ingen hade talat om jäst eller så hade jag inte hört det eller så var det självklart för alla andra) och jag insåg inte själv att jag skulle tillsätta jäst eftersom det handlade om korttidsjäsning! Jag förstod att varenda kotte på kursen hade insett det där med jäst utom jag. Alltså fick jag lov att ställa mig själv i skamvrån. Vår kunniga och finkänsliga lärare Heikki Manner trodde att jag inte ville baka med jäst, men sanningen att säga berodde det på att jag inte kom att tänka på det. Och det kändes snopet. Med Heikkis hjälp försökte jag göra pitabröd av min ojästa deg, men de påminde nog mera om stenkakor när de kom ut ur ugnen. Avundsjukt fick jag betrakta mina brödkompisars fantastiska havre- och kornbröd, det ena mera väljäst än det andra. Ibland handlar en lyckad dag alltså om tio gram jäst!

Men skam den som ger sig. Min ryggmärg förmedlade till mig att jag visst kan baka bröd för det har jag gjort i fyrtio år så jag blandade ihop en deg helt enligt magkänsla, och jag måste erkänna att det var första gången jag inte ens mätte vattenmängden: i med krossade korngryn som jag kokat upp i vatten, kornmjöl, havremjöl, rågsurdeg, vetesurdeg, lite salt och så i knådningsmaskinen där jag tillsatte vetemjöl tills degen blev smidig och fin. Då gick kursens andra dag redan mot sitt slut så jag insåg att min deg inte skulle hinna jäsa. Jag packade ner den (plus den bit av pitadegen som jag inte hade använt) i en låda, tog den med mig till min sons familj, där jag skulle vara barnvakt och lät den jäsa lite till. Det stora och det lilla barnbarnet fick samtidigt en chans att forma degarna till bröd (det var nog första gången för nästan tvååringen, som påstod i sten att mjölet var socker). Så var det dags för ugnen och hast du mir gesehen, mitt ”procentfria bröd” som jag kallade brödet jag skapade på högt, blev helt perfekt. Jag kommer inte ihåg att jag någonsin skulle ha varit så nöjd med ett bröd: saftigt, inte för surt, härlig kornsmak. Självförtroendet återställt. Jag fick alltså en levande lektion i det som kallas för tyst kunskap, tacit knowledge, fingerspitzengefühl - och att det är svårt att lära en gammal hund sitta.

mathantverk.wordpress.com

Publicerat 30.4.2013

Clara Henriksdotter
E-post: cpuranen(ät)abo.fi

Kommentera

 Välkommen att diskutera artikeln på vår Facebook-sida!