Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:
Sweden

Skräddarsydda utbildningar ger framtidshopp

Utbildare och näringsliv måste samarbeta mer för att fler unga ska få arbete. Om detta var Nordens ministrar rörande eniga när de möttes på ett informellt arbetsmarknadsmöte i Stockholm.
Fredrika Carlson och Jessica Choong går Volvostegets ettåriga utbildning som innebär arbete 75 procent av tiden och utbildning på 25 procent.
Fredrika Carlson och Jessica Choong går Volvostegets ettåriga utbildning som innebär arbete 75 procent av tiden och utbildning på 25 procent.

– Jag tog studenten för ett år sedan och fick timjobb på McDonald’s, men jag fick bara fyra pass i månaden. Det var inte hållbart, berättar 20-åriga Jessica Choong från Umeå.
När man är ung och saknar arbetslivserfarenhet kan vägen till ett arbete kännas oöverstiglig.
– Det verkade som om man skulle vara väldigt speciell för att ta sig ut i arbetslivet, det kändes ofta orättvis, berättar hon.
Hon gick till Arbetsförmedlingen och sa att hon måste ha en fast inkomst. Det var då hon fick information om Volvosteget, en betald yrkesinriktad utbildning för unga mellan 18 och 22 år. Under ett år arbetar deltagarna i någon av Volvos fabriker, på 13 orter i Sverige. Lön betalas enligt yrkesintroduktionsavtalet som innebär att man arbetar 75 procent av sin tid och får utbildning i arbetet resterande 25 procent.
Jessica Choong och 22-åriga Fredrika Carlson är två av de 400 unga som valdes ut till att gå en ettåriga utbildningen på Volvos fabriker. Projektet är treårigt och kommer att ta emot ytterligare två kullar.
– Från Volvos sida är detta en långsiktig investering eftersom vi på längre sikt kommer att behöva arbetskraft. Samtidigt är det vårt sätt att göra en insats mot ungdomsarbetslösheten, säger Karin Mondet Larsson, kommunikatör vid Volvosteget.
Jessica Choong och Fredrika Carlson vet inte om utbildningsåret leder till jobb på Volvo, men de får truckkort och ett certifikat på att de gått utbildningen. Framtiden ter sig plötsligt ljus.
Deras tidigare fördomar om arbete på fabriksgolvet har också kommit på skam. Det är inte längre tungt kroppsarbete som bara passar stora starka karlar. I Volvosteget är 44 procent av deltagarna tjejer.

Inte enbart mörk framtid

Volvosteget var ett av många projekt mot ungdomsarbetslöshet som presenterades när det svenska Regeringskansliet arrangerade ett informellt nordiskt arbetsmarknadsmöte i Stockholm. Sverige är i år ordförandeland i Nordiska ministerrådet, och huvudtemat att minska utanförskapet på arbetsmarknaden. Unga mellan cirka 15 och 30 år är en av de grupper som drabbas särskilt hårt av arbetslöshet. Sveriges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström poängterade i sitt välkomstanförande att det är viktigt att inte måla upp bilden av framtiden som mörk.
– Att hitta ett samarbete mellan utbildning och arbetsmarknad är den viktigaste utmaningen, sa hon.
– Tyvärr är det så att vi lever i en tuff tid för jobb. Hela våra yrkesverksamma liv kommer vi att få leva med en växande konkurrens från låglöneländer, sa Sveriges finansminister Anders Borg i ett föredrag där han presenterade statistik över hur Nordens arbetsmarknadsmodell klarar sig i förhållande till resten av världen.
Han menade att den nordiska modellen i huvudsak klarar sig väl, tack vare konkurrenskraftig industri, god reallöneutveckning och ordning och reda i den ekonomiska modellen. Däremot har övergången mellan skola och arbetsliv hittills inte fungerat så bra i Sverige. För att bättra detta har regeringen suttit i många möten med fackförbunden, något som bland annat har resulterat i yrkesintroduktionsavtalet (läs mer i stycket om Volvosteget).

Skräddarsydda utbildningar

I Finland har gruvindustrin på eget initiativ kontaktat yrkesskolor för att skräddarsy utbildningar som passar företagens behov. Det goda exemplet lyftes fram av Finlands statsminister Jyrki Katainen när de nordiska statsministrarna möttes i en paneldebatt.
Många skulle vinna på ett ökat samarbete mellan näringslivet och utbildningssektorn. Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt poängterade dock att det kan vara svårt för en ung oerfaren människa att ta det första steget in på ett företag.
– Det gäller att passa in socialt, att ha rätt attityd. Och företagen är väldigt slimmade nu för tiden. För fanns plats för den som inte höll fullt tempo från dag ett, men det gör det inte längre. Vi försöker vara en part i detta och erbjuda handledarstöd. Vi har också tagit bort arbetsgivaravgiften för långtidsarbetslösa mot att företagen tar på sig att hjälpa den unga på plats.
Den som är lågutbildad löper störst risk för att bli arbetslös, men om ett stort företag säger upp många kan även högutbildade unga vuxna bli utan jobb. Det hände när Nokia sade upp mycket folk i Uleåborg i Finland.
– Man hittade nya vägar genom att skapa 300 uppstartsföretag. Många som tidigare hade jobbat på Nokia blev företagare och det bildades ett helt ekosystem som har skapat en ny ekonomi, berättade Jyrki Katainen.
Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt nämnde vikten av mobilitet mellan de nordiska länderna, med tanke på att många svenskar arbetar i Köpenhamn. Fredrik Reinfeldt sneglade på Tyskland där ungdomsarbetslösheten är förhållandevis låg eftersom landet sedan länge har ett fungerande lärlingssystem på många arbetsplatser. Slutligen betonade Reinfeldt att företagen bör börja tänka mer långsiktigt med tanke på de kommande årens pensionsavgångar.

Förortens kungar

– Bortglömda ungar blir förortens kungar, sa Beatrice Clarke.
När hon var tre år skickade hennes bror henne att sälja amfetamin på ”Plattan”, Sergels torg i Stockholm. I dag arbetar hon på Fryshuset med att hjälpa andra unga som har fått en dålig start i livet. Hon betonade att det 24 timmar om dygnet finns en arbetsmarknad som är villig att ta emot ungdomar – den kriminella arbetsmarknaden. Fryshuset vill vara en motkraft och hjälpa unga att skapa arbetstillfällen utifrån sina passioner.
– Min största kompetens i dag är mina erfarenheter, sa Beatrice Clarke.
Debatten mellan Nordens arbetsmarknadsministrar fokuserade på de unga som står helt utanför både arbete och utbildning; NEET (Not in Education, Employment or Training). Bland dem som löper störst risk för att hamna utanför finns unga med funktionshinder eller psykiska problem, och unga som har flyttat till Sverige relativt sent i livet.
Men även om regeringarna kan hjälpa till med insatser, måste man också kunna ställa krav på unga så att de inte bara sitter hemma och spelar dataspel, betonade Fredrik Karlström, näringsminister på Åland.
Hillevi Engström tyckte att fackförbund och arbetsgivare borde vara mer samordnade för samarbete mellan de nordiska länderna. Moderatorn Ebba Blitz konstaterade att fackförbunden är starka aktörer som skapar trygghet för dem som är inne i systemet, men vad gör de för dem som står utanför?
– Det finns bara trygghet på företag som går bra, sa Fredrik Karlström krasst. Men facken skulle kunna göra det enklare för unga att komma in på arbetsmarknaden. Här har också skolan ett stort ansvar och ska inte acceptera skolk.
Karlströms avslutningsord löd:
– Unga: Hoppa inte av skolan. Företag: Svara på ansökningarna. Det ger hopp och tro och en känsla av att man finns. 


Läs mer om Ungdomsarbetslöshet i Norden

Ministrar vill se anpassade förlopp mellan skola och jobb: HTML

Norden leter etter løsninger på ungdomsarbeidsledigheten: HTML

Ungdomsarbetslöshet i Europa

Vuxenutbildarnas röst borde höras mer i den offentliga debatten som gäller motverkande av ungdomsarbetslöshet. Det är bakgrunden till webbpublikationens LlinEs (Lifelong Learning in Europe) första utgåva i samarbete med Infonet, den europeiska artikeldatabasen om vuxenutbildning. Huvudartikeln är en unik överblick av ungdomsarbetslöshet i 18 europeiska länder.

Länk till artikel: HTML

Publicerat 21.5.2013

Marja Beckman
E-post: marja(ät)marjabeckman.se

Kommentera

 Välkommen att diskutera artikeln på vår Facebook-sida!