Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:
Europe

Lång lärlingstradition ger unga jobb

Medan de unga i övriga Europa går utan jobb kan Tyskland stoltsera med rekordlåga ungdomsarbetslöshetssiffror. Hemligheten är landets långa tradition med lärlingssystem: en arbetsplatsförlagd yrkesutbildning där företagen betalar lönen.
Professor Friedrich Hubert Esser, vd vid det federala institutet för yrkesutbildning (BIBB)
Professor Friedrich Hubert Esser, vd vid det federala institutet för yrkesutbildning (BIBB)

DialogWeb har med hjälp av Isabelle Le Mouillour vid Federala institutet för yrkesutbildning i Tyskland (Bundesinstitut für Berufsbildung, förkortat Bibb) försökt att titta djupare på hur Tysklands lärlingssystem fungerar. Finns det något i systemet som vi kan ta med oss till Norden?
Den största delen av lärlingsutbildningen är förlagd till arbetsplatsen. Vanligtvis är studenten där tre till fyra dagar i veckan och går i skolan de andra dagarna. I topp på listan för yrken där man kan vara lärling ligger försäljare och mekaniker eller montör inom industrin.
Lärlingsutbildningarna varar antingen två, tre eller tre och ett halvt år.

Företagen betalar lärlingslönen

Andra länder häpnar ofta inför informationen om att Tyskland har fått företagen att betala lärlingarnas lön – utan varken bidrag eller skattelättnader. Den tyska regeringen betalar bara för de dagar då studenterna går i skolan.
I gengäld får företagen relativt stort inflytande på utbildningarna och bestämmer inom vilka arbetsuppgifter de vill erbjuda lärlingsplatser och hur många lärlingar de vill ta emot. De ser dessutom ett stort värde i att få kvalificerad arbetskraft som annars kan vara svår att få tag i.
Lärlingslönen varierar. Enligt en artikel i The Times från 2006 var medelårslönen för lärlingar hela 19.916 euro (cirka 175 000 kronor), men det finns också löner som är svåra att leva på, som kräver ett extrajobb eller hjälp från föräldrarna. Det finns också fonder som lärlingar kan söka extra pengar ifrån. Bibb-rapporten ”Money plays a role! Are trainees satisfied with their pay?” visar även att konkurrensen om lärlingsplatserna har hårdnat och att lärlingarna till följd av detta är äldre nu än de var för några år sedan.

Tradition från medeltiden

Lärlingssystemet har en tradition ända från medeltiden, men det var först på 1900-talet som lärlingarna började få betalt, i samband med att fackföreningarna växte sig starkare. Frågan är vad det är som fortfarande motiverar företagen att betala lärlingslöner? Enligt Isabelle Le Mouillour har lärlingssystemet, med sin långa tradition, högt anseende i samhället.
– Arbetsgivare, yrkesexperter och fackföreningar är alla med och utformar yrkesutbildningarna. Detta säkerställer att yrkesutbildningen speglar företagens efterfrågan samtidigt som de ger rätt utbildning. Utbildningarna ska hålla en nationell standard, samtidigt som arbetsgivarna får vara delaktiga i planeringen av utbildningarna. Det här innebär att utbildningsutbudet återspeglar efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta är den främsta anledningen till att övergången från utbildning till första anställning är särskilt smidig och ungdomsarbetslösheten ligger under OECD-genomsnittet”, berättar Isabelle Le Moullour i en e-postintervju. Hon nämner att även Österrike och Schweiz har ett liknande system.

Tidig utbildning minskar inkomstskillnader

En farhåga med yrkesutbildningar är att folk delas upp i arbetare och tjänstemän, och att det med en yrkesutbildning kan bli svårt att få högre akademiska kvalifikationer. OECD-statistik från 2011 visar också att anställda med en akademisk examen i snitt tjänar 174 procent mer än motsvarande åldersgrupp med yrkesexamen. Bibb:s vd, professor Friedrich Hubert Esser, har i en utvärdering sett att en hög nivå på utbildning tidigt i livet, i kombination med yrkesutbildning, kan minska inkomstskillnaderna. I samband med utvärderingen sa Esser också att det i framtiden måste finnas fler sätt att utvecklas i sin yrkeskarriär, än traditionell akademisk utbildning.
– Annars blir även den bästa yrkesutbildningen olönsam, sa han.

Vad kan vi i Norden importera från Tysklands lärlingssystem?

– Företag blir intresserade av att delta i lärlingssystemet när det blir uppenbart att det är en investering för framtiden att lära upp lärlingar, svarar Isabelle Le Mouillour.


Vanligaste lärlingsjobben i Tyskland

Kvinnor:
1. Försäljare
2. Försäljare inom detaljhandeln
3. Kontorist

Män:
1. Bilmekaniker
2. Maskinmontör inom industrin
3. Försäljare inom detaljhandeln

Publicerat 17.10.2013

Marja Beckman
E-post: marja(ät)marjabeckman.se

Kommentera

 Välkommen att diskutera artikeln på vår Facebook-sida!