Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:
Åland

Skräddarsydd yrkesutbildning skapar nya chanser för inflyttade

Du bryter upp med ditt liv, byter land och ställs inför främmande samhällsstruktur, kultur och språk. Garantin att fortsätta med tidigare yrke finns inte. Eventuellt gläntas dörren till arbetslivet genom en språkkurs. Men sen då, nöjer du dig med arbetssökning? Eller skulle du vilja öka din konkurrenskraft på arbetsmarknaden?
Närvårdarutbildningen erbjuds för första gången som en yrkesutbildning för inflyttade. Maria de Oliveira Salin, Seedy Fofana och Raja Benjlil berättar om utbildningen (Raja saknas på fotot).
Närvårdarutbildningen erbjuds för första gången som en yrkesutbildning för inflyttade. Maria de Oliveira Salin, Seedy Fofana och Raja Benjlil berättar om utbildningen (Raja saknas på fotot).

På Åland pågår för första gången en närvårdarutbildning som specifikt riktar sig till inflyttade. I vanliga fall är den 2-årig, men som integrationsutbildning är den ett år längre. Tanken är att ge utrymme för mer stöd i svenska och möjlighet att läsa upp övriga ämnen som behövs för yrket. 

Skillnader mellan kulturer och förkunskaper

Inne i Ålands gymnasium står dörren på glänt och ljuden som söker sig ut från klassrummet avslöjar att lektionen närmar sig sitt slut. Helgen är ett steg närmare, men trots det stannar Raja Benjlil, Seedy Fofana och Maria de Olivera Salin för att berätta om integrationsutbildningen de går för att bli närvårdare.
Utbildningen riktar sig till personer som flyttat från ett utomnordiskt land och lärt sig grundläggande svenska (CEFR A2-nivå, uppnås efter ca 30 veckors SFI-kurs). I höst började den andra terminen för de tolv vuxenstuderande som går utbildningen. I klassen finns tio kvinnor och 2 män. Klassen är ingen homogen grupp, vilket bland annat handlar om att de representerar många olika nationaliteter.
- Ibland märks det att vi kommer från olika kulturer och har olika bakgrunder, när vi arbetar i grupp till exempel. Vi förstår och förklarar på olika sätt, och några har svårare... Berättar Raja. Men, tillägger hon, vi vill alla att det ska gå bra för hela gruppen så vi hjälps åt så gott vi kan.
Det är tydligt att erfarenheten och kunskapsbasen varierar hos de studerande. Men den gemensamma drömmen om att någon gång få arbeta inom vården och ta hand om andra människor gör att de ändå känner en stark gemenskap.

Eftertraktad utbildning

Raja kommer ursprungligen från Marocko, Seedy från Gambia och Maria från Brasilien. Alla har höga förväntningar och upplever ett stort ansvar över att det ska gå bra för klassen. Enligt dem handlar det om så mycket mer än att de ska klara utbildningen. De vill få ett arbete och vill att det ska fungera bra. Hur det går för deras klass tror de blir avgörande för framtiden särskilt vad gäller om andra inflyttade kommer att få samma chans som de fått.
- Det var många som sökte till utbildningen, berättar Maria. Jag tror det var tjugofem som blev kallade till intervju och det fanns bara plats för tolv. Det var nervöst, först hamnade jag på reservplats, men sen blev jag så glad när jag hörde att jag skulle få börja.
Tidigare har Maria både studerat och arbetat inom vården i Brasilien, hon tyckte om att arbeta inom vården och sökte sig därför till närvårdarutbildningen. I Brasilien var utbildningen kortare och annorlunda. Studieintygen har hon ännu inte skickat in till Valvira i Finland för att valideras, men hon tror det blir aktuellt efter att hon avlagt allmän språkexamen på mellannivå.

Möte med andra människor

Utbildningen innefattar praktikperioder, något som de ser som positivt då de kan få kontakt med arbetslivet även under studietiden. De lyfter fram att praktiken handlar om att få prova på att arbeta inom vården, att skapa nätverk och visa upp sin personlighet, arbetsvilja och social kompetens utan att kräva någon anställning. Första praktiken är fem veckor och infaller nu under hösten. Även om denna närvårdarutbildning har äldreomsorg som inriktning arrangeras första praktiken på olika dagis runtom på Åland. Tanken är att lära sig vårda friska personer först.

Studiestöd och vidarestudier

Även om de som går integrationsutbildningen, har samma rätt som övriga vuxenstuderande att lyfta studiestöd, så är det ingen självklarhet.
- Jag studerar och jobbar samtidigt, berättar Seedy. Jag vill inte lyfta bidrag, har aldrig velat göra det. Det finns så många andra som behöver det mer, som inte själva kan arbeta, fortsätter han. Hela tiden jag studerat har jag också arbetat på kvällar och helger. Jag kan försörja mig själv. Det är tungt, men det går, säger han och ler.
Seedy arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Han sökte till utbildningen för att kunna förverkliga sin dröm att bli ambulanssjukvårdare. Hur det blir med det vet han inte nu. En sådan vidareutbildning skulle troligen innebära studier utanför Åland.
Under sommaren har Maria, precis som Seedy, arbetat inom hotell- och restaurangbranschen. Raja har inte haft något specifikt sommarjobb men har istället under lovet varit hemma och tagit hand om sina barn. I nuläget funderar varken Maria eller Raja på vidareutbildning, åtminstone inte direkt efter examen. De poängterar att tre år är en lång tid och att de längtar efter att få jobba.

En dörr ut till arbetslivet

Initiativet till denna form av närvårdarutbildning togs då det konstaterades att det fanns personer som drömde om att få jobba inom vården samtidigt som det var en brist på vårdutbildad personal . De personerna bestod bland annat av inflyttade personer som försökt söka in till den vanliga närvårdarutbildningen, men fått avslag på grund av brister i svenskan eller bristande förkunskaper. Tacksamheten och glädjen hos Raja, Seedy och Maria lyser igenom hela intervjun. När de talar om utbildningen beskriver de den som en chans, en verklig möjlighet att som inflyttad få komma ut på den åländska arbetsmarknaden på lika villkor.

Publicerat 17.10.2013

Helena Flöjt
E-post: helena(ät)helenaflojt.ax

Kommentera

 Välkommen att diskutera artikeln på vår Facebook-sida!