Förstora eller Förminska
NVL Uutisia/Fréttir/Nytt/News - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande

Denmark

Danske voksne uddanner sig

Danmark er det land i Europa, hvor flest voksne deltager i uddannelse.

Det viser resultater i statistikopgørelsen ”Mål for voksen- og efteruddannelserne – aktivitet og effekt” fra Undervisningsministeriet. Opgørelsen viser bl.a., at et stigende antal voksne ml.25 og 64 år i Danmark har deltaget i uddannelsesaktiviteter fra 2004-2009. Samtidig er deltagerbetaling i samme periode steget, mest på de videregående uddannelser. Af besvarelser fremgå, at flere har deltaget i individuel kompetenceafklaring / vurdering, at uddannelse giver bedre muligheder for at skifte job, og at de mest markante barrierer er arbejdspres, at arbejdsgiveren ikke synes der er brug for uddannelse, og at der ikke findes egnede kurser.

Læs statistikopgørelsen: Uvm.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Studerende får merit

Næsten alle studerende der søger om det, får merit på erhvervsakademi- og professionsuddannelserne.

En undersøgelse gennemført af Danmarks evalueringsinstitut, EVA viser, at 95 % af studerende der søge om merit på erhvervsakademier og professionshøjskoler får godkendt tidligere erhvervet viden og erfaringer. Dermed undgår de studerende dobbeltuddannelse, og samfund og arbejdsmarked drager nytte af et mere fleksibelt uddannelsessystem. Der peges på, at systemet stadig bør forbedres fx udvikling af ensartede procedurer for sagsbehandling, samt tolkning og vurdering af de lovgrundlag.

Læs evalueringen: Eva.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Undervisningsministeren i samråd om folkoplysningsudvalgets rapport

Undervisningsminister Tine Nedergård var tilfreds med folkeoplysningsudvalgets rapport.

Regeringen vil fremsætte lovforslag på baggrund af nogle af rapportens anbefalinger. Centralt for folkeoplysningen var at diskutere de betydelige nedskæringer på folkeoplysningsområdet, og de forskellige konsekvenserne af dem lokalt. Af ministerens svar fremgik, at bevillinger ikke øges, og henviser vedr. lokale forskelle til kommunernes selvstyre. Regeringen vil ikke, som ønsket af folkeoplysningsudvalget, ændre i tilskud eller overføre penge VUC aktiviteter til den folkeoplysende voksenundervisning.

Læs mere på ministeriets hjemmeside: Uvm.dk
og på Dansk folkeoplysnings samråd: Dfs.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Finland

Recept för ett lyckat kulturår

Konst och kultur ger välfärd är huvudtemat för kulturhuvudstadsåret i Åbo. Åbo vill under 2011 visa att kultur öka människors välfärd på många sätt.

– Åbo har ett budskap över alla andra: Kultur gör människor gott. Kultur ökar det psykiska men också det fysiska välbefinnandet, säger Cay Sevón, VD för Stiftelsen Åbo 2011 som förbereder kulturhuvudstadsåret.
Sambandet mellan kultur och välfärd syns särskilt tydligt i ca en tredjedel av programmet för 2011 och omfattar kulturprogram t.ex. i äldreboenden, skolor, daghem och fängelser. Dessutom delar läkare på Åbos hälsostationer under 2011 ut 5500 kulturrecept med vilka man kommer in på kulturhuvudstadsårets evenemang.
Åbo och Tallinn är Europas kulturhuvudstäder år 2011.

Läs mera: www.turku2011.fi/sv och www.tallinn2011.ee/eng
Källa: Minedu.fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi
Mer om: culture

Skapa en bra arbetsplats

En god arbetsplatskvalitet innebär enkla vardagliga saker, som var och en stöter på i organisationen. Om arbetslivets kvalitet utvecklas, förbättras produktiviteten. Utvecklingen har dessutom en positiv inverkan på personalens välbefinnande.

En ny webbplats om arbetslivets kvalitet har öppnats av arbets- och näringsministeriet. Den är inriktad speciellt till små och medelstora företag. Webbplatsen samlar information om olika aktörers tjänster och verktyg, som gör det möjligt att skapa en kvalitets- och resultatmässigt bättre arbetsplats genom att utveckla kompetensen, arbetet och dess processer, ledarskapet samt arbetshälsan.

Läs mer: Tem.fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Iceland

Færre elever i den videregående skolen

Tall fra Islands statistikk viser at høsten 2010 var elever i den videregående skolen på Island 7,9 % færre en ett år før. Samtidig er flere studerende registrerte ved landets universiteter.
Rundt 27.300 elever var registrerte i den videregående skolen og knapt 19.900 i universiteter.  At det er blitt færre i den videregående skolene forklares først og fremst av redusering av fjernundervisning og aftenskole for voksne. Kvinner er fremdeles i flertall på begge skoletrinn, andelen er 56 mot 44. Nesten to tredje deler av elevene i den videregående skolen tar boklig lærdom mot en tredje del som tar yrkesfaglig utdanning.
Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Studerende fanger

Antall fanger som studerer mens de avsoner, har aldri vært høyere en i år. På Islands største fengsel Litla-Hraun, er 42 innsatte registrerte som studerende ved Sørlandets videregående skole på Selfoss. Ut av 18 innsatte på Bitra fengsel er 16 registrerte ved skolen. Og noen fanger på Kvíabryggja er registrerte for fjernundervisning.
Margrét Frímannsdóttir, daglig ledere for fengslet Litla-Hraun, sier at menn som gjør sine studier ferdig mens de avsoner ser annerledes på fremtiden. – De ser at de har en mulighet for å komme ut til et nyt miljø, og etter min mening er skole det beste vi kan gi dem for å hjelpe dem å vende tilbake fra kriminalitet og redusere antall gjenkomst.
Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Norway

Utdanningskonferanse i Norge om ”Morgendagens helsearbeidere i nord"

Helse Nord RHF og Universitetet i Tromsø arrangerer 6.-7. april 2011 regional utdanningskonferanse.
Noen av problemstillingene som vil bli belyst er hvordan man skal sikre rekrutteringen til helsefaglige yrker, samt utdanne helsearbeidere som er rustet for å møte helsevesenets og pasientenes behov. Tema som står på agendaen er blant annet kompetansebehovet i det nye Helse-Norge, praksisutdanning for helsepersonell, samt pasientsikkerhet og forbedringskunnskap.
Målgruppen for konferansen er faglige ledere, personell som jobber med utdanning, undervisning, rekruttering, samt praksisveiledere og andre med interesse for feltet.
 
Les mer på: Uit.no
Petter Kjendlie
E-post: kjendlie(ät)nade-nff.no

23 norske virksomheter med i traineeprogrammet 2011

Staten setter nå i gang et nytt traineeprogram for personer med høyere utdanning og nedsatt funksjonsevne. Hensikten med programmet er å få tak i dyktige medarbeidere og å gi statlige virksomheter erfaring med å rekruttere og legge til rette for personer med nedsatt funksjonsevne og høyere utdanning.
Erfaringene fra tidligere traineeprogrammer viser at virksomhetene som ansetter en trainee med nedsatt funksjonsevne og høyere utdanning får del i flere fordeler. I tillegg til å få løst aktuelle oppgaver i avdelingen, representerer traineene med sin kompetanse og livserfaring et positivt tilskudd til arbeidsmiljøet. Og ikke minst, gjennom praktiske erfaring får lederne ny kunnskap og ferdigheter med å lede mangfold på arbeidsplassen.
 
Les meir på: Difi.no
Petter Kjendlie
E-post: kjendlie(ät)nade-nff.no

Store forventninger til lederutdanning for barnehagen

Våren 2011 starter den nye nasjonale lederutdanningen for styrere i barnehager.

I mars vil det komme nærmere informasjon om utdanningen, om ved hvilke institusjoner den skal tilbys og hvordan man skal gå fram for å søke. Utdanningen skal tilsvare 30 studiepoeng og tas på deltid mens styreren er i arbeid. Den skal kunne innpasses i en masterutdanning i ledelse.

Les meir: WWW

Petter Kjendlie
E-post: kjendlie(ät)nade-nff.no

Norsk konferanse om rekruttering til realfag – 28. mars 2011 i Oslo

Tilstrømmingen til fysikk, matematikk, kjemi og teknologifagene har vært for lav til å dekke næringslivets, offentlig sektors og utdanningsinstitusjonenes behov. Videre er det mye som tyder på at behovet for realister vil øke i fremtiden.

Med utgangspunkt i denne situasjonen har en rekke organisasjoner engasjert seg i forskning på ungdoms valg og bortvalg av realfag. Forskningen er med på å danne utgangspunkt for videre arbeid med tiltak for økt rekruttering til realfag. I konferansen presenteres de viktigste resultatene fra forskningsprosjektene, og både igangsatte og planlagte tiltak diskuteres.
Konferansen er åpen for alle interesserte og er gratis.

Les meir på: Naturfag.no

Petter Kjendlie
E-post: kjendlie(ät)nade-nff.no

Erfaring gir mulighet til utdannelse

For å heve kompetansen i kommunens omsorgstjenester får ansatte uten generell studiekompetanse vernepleierutdannelse ved Høgskolen i Telemark (HiT).

I samarbeid med Skien og Porsgrunn kommune åpnet man opp for at ansatte som jobbet med mennesker med funksjonshemning i kommunene, og som manglet formell kompetanse til vernepleierutdanning, kunne søke om opptak til vernepleiestudiet. Høgskolen kan bekrefte at studentene som startet på vernepleie deltid høsten 2009 har klart seg svært godt.

Les meir på: Porsgrunn.kommune.no

Petter Kjendlie
E-post: kjendlie(ät)nade-nff.no

Sweden

Nätverk en stor tillgång för individen

Individer som deltar i organiserade nätverk upplever dem ofta som en stor resurs som ger självförtroende, nya idéer och kunskap. Däremot är arbetsgivare och organisationer mindre bra på att ta tillvara den kunskap individerna får med sig. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling i arbetsvetenskap av Mats Holmquist, ”Lärande nätverk – en social oas i utvecklingsprocess” som lades fram i oktober vid Luleå tekniska universitet.

Intresset för nätverk mellan organisationer växer i arbetslivet. Fler och fler chefer, ledare och ansvariga går med i nätverk för att få stöd i sitt utvecklingsarbete. Mats Holmquist har studerat fem organiserade nätverk i Halland som har träffats regelbundet under mellan ett och tio års tid. Nätverken har bland annat bestått av projektledare, kvinnliga chefer och vd:ar.
Studien visar att det ideala nätverket är litet, mellan fem och tio personer. Nätverket bör också träffas regelbundet, helst en gång i månaden under minst ett år. Det är en förutsättning för att bygga upp den öppenhet som är nätverkens styrka.

Läs mer: http://libris.kb.se/bib/11937374

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Nytt förslag: Rätt till omprövning av betyg

Elever har tidigare inte kunnat få sina betyg omprövade om de varit missnöjda med lärarens bedömning. I skollagen har införts en skyldighet för läraren att ändra ett betyg om det är uppenbart oriktigt och det kan ske snabbt och enkelt. I betänkandet Riktiga betyg är bättre än höga betyg - Förslag till omprövning av betyg (SOU 2010:96) föreslås att en elev, som inte får sitt betyg ändrat av läraren, ska kunna få betyget omprövat av rektorn.

Om rektorn finner att betyget är oriktigt ska det ändras. I stort sett alla betyg i alla skolformer ska kunna omprövas. Rektorn förutsätts ta stöd av meriterade och erfarna lärare. En omprövning av betyg förutsätter att det finns en dokumentation av elevens kunskaper att utgå ifrån.

Läs mer: Regeringen.se

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Jobbsatsning för personer med utvecklingsstörning

Ungdomar som idag går ut gymnasiesärskolan - en skolform för elever med utvecklingsstörning - får ingen behörighet till vidareutbildning. Att komma in på arbetsmarknaden är inte lätt för ungdomar generellt, men för ungdomar med utvecklingsstörning är det särskilt svårt.

För att underlätta för denna grupp öppnar regeringen för elever från gymnasiesärskolan att delta i regeringens satsningar på lärlingar, gymnasiala vuxenutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar.
- Lärlingssatsningen inom gymnasial vuxenutbildning ska öppnas även för elever från gymnasiesärskolan. På särvux ska det vara möjligt att studera som lärling.
- Yrkesvux, som hittills har gett 50 000 människor en yrkesutbildning, kommer från och med i vår även att inkludera studerande som gått på gymnasiesärskolan eller tillhör den studerandegruppen.

Läs mer: Regeringen.se

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Högskolan långt ifrån jämställd: kraftfulla politiska åtgärder krävs

En jämställdhetsbonus till jämställda lärosäten på totalt 50 miljoner kronor per år, ett särskilt uppdrag till forskningsråden och Vinnova för att säkerställa att satsningarna på starka forskningsmiljöer inte missgynnar kvinnor är några av förslagen i betänkandet Svart på vitt - om jämställdhet i akademin (SOU 2011:1).

En särskild delegation har under knappt två år haft regeringens uppdrag att främja jämställdhet i högskolan. I uppdraget har ingått att överväga och lämna förslag i frågor som bedöms vara av betydelse på området.
Delegationen konstaterar att det finns stora brister i arbetet för jämställdhet i högskolan och att de insatser som gjorts inte har gett önskvärda resultat. Man framhåller att projekt och tidsbegränsade satsningar inte är någon lösning, utan att det krävs en mer strukturell och långsiktig inriktning i det framtida arbetet.

Läs mer: Regeringen.se

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Ny svensk högskola

Den 1 januari drog verksamheten igång på Stockholms dramatiska högskola, landets största högskola för film, radio, tv och teater. Den nya högskolan, resultatet av sammanslagningen av Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm, samlar alla utbildningar under ett tak.

Tanken med det är enkel - genom att knyta yrkena närmare varandra, vill vi skapa ett klimat som gynnar kreativ korsbefruktning. Studenter från skolans olika program möts i gemensamma projekt, och arbetar i samma konstellationer som i arbetslivet.

Läs mer: Mynewsdesk.com

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Färöarna

Kan fjernundervisning være med til at reducere ‘brain drain’ på Færøerne?

En redegørelse om diverse muligheder for fjernundervisning og hvordan fjernundervisning kan fastholde uddannelsessøgende på Færøerne er kommet på markedet. Udover at være med til skabe nye, alternative og varierede uddannelsesmuligheder, kan fjernundervisning især forbedre muligheder for uddannelse og efteruddannelse for folk, der bor i udkantsområder.

Da undervisningsminister Helena Dam á Neystabø fik overrakt denne redegørelse den 18. januar i år, sagde hun bl.a., at redegørelsen indeholder flere forslag, som hun vil tage op på politisk niveau. Hun sagde også, at en af Færøernes største udfordringer er, at mere end 60% af alle som går i gang med en videregående uddannelse rejser fra Færøerne og at kun ca. halvdelen af denne gruppe vender tilbage til øerne efter endt uddannelse i udlandet. Her kan fjernundervisning vise sig at være et relevant alternativ og redskab, bl.a. for at reducere den voldsomme ‘brain drain’, som har store samfundsmæssige konsekvenser for øerne.           

Læs mere på: Mmr.fo

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

Grönland

Konference om uddannelsesplan: Skab fremtid

Departementet for Kultur, Uddannelse, Forskning og Kirke afholdt en konference i Ilulissat i dagene 25. og 26. januar 2011.

Op mod 100 deltagere fra forskellige skoler, institutioner og virksomheder var med til at komme med inputs til uddannelsesområdet i fremtiden.
Frem til 2012 er der hovedsagelig fokus på de unges overgang fra folkeskole til et videre uddannelsesforløb, samt på at få sluset ufaglærte ind i et kompetenceudviklende forløb.
Nogle af de aktiviteter, der er igangsat, er kompetencegivende kurser for ufaglærte voksne, særligt inden for bygge- og anlægssektoren.
I 2010 er der igangsat et forsøgsprojekt med realkompetencevurdering (validering) i Sydgrønland, hvor der også er særligt fokus på kompetencegivende tiltag for ufaglærte.
Efter 2013 kommer de videregående uddannelser ind i planen, det er dog meningen at de igangsatte aktiviteter, der er igangsat, fortsætter efter 2013.
Ifølge uddannelsesplanen skal der udarbejdes en regionalt forankret strategiplan for opkvalificering og omskoling af arbejdsstyrken, så den bliver tilpasset den fremtidige erhvervsstruktur. Der skal blandt andet sikres arbejdskraft til de nuværende væksterhverv indenfor eksempelvis social- og sundhedssektoren eller bygge- og anlæg samt til de nye væksterhverv, der nu skyder frem, især indenfor den hastigt voksende råstofsektor. En mulig etablering af et aluminiumsværk i Maniitsoq kræver yderlig faglært arbejdskraft.
Hvert halve år rapporteres om uddannelsesplanen.

Rapporten fra efteråret 2010: Nanoq.gl

Læs også artikel om konferencen: Sermitsiaq.ag 

Birgit Gedionsen
E-post: birgit(ät)suliplus.gl

NMR

Mångkulturellt, internationellt och kunnigt Norden

Med dessa teman öppnade undervisnings- och kulturministeriet sitt program under Finlands ordförandeskap för Nordiska ministerrådet den 24 januari.

Inom utbildning och forskning kommer man under året bl a att söka efter och sprida god nordisk praxis, som främjar kulturell mångfald och invandrarnas möjligheter till utbildning. Också lärarnas mångkulturella kompetens skall förstärkas och lärandemiljöerna utvecklas.
I och med att Nordplus-programmet utvärderas och planeras för tre år framåt, lyfts mobilitet, språkkunskaper och nordiskt identitet upp under året. En konferens om dessa teman ordnas i maj.

Mera information om Finlands ordförandeskap:
Minedu.fi och Formin.finland.fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Norden

Dansk formandskab for Nordisk Råd i 2011

Nordisk Råds nye præsident Henrik Dam Kristensen ønsker at styrke Norden som en region i Europa, øget fokus på Arktis og et nordisk samarbejde i øjenhøjde med borgerne.

Presidentens prioriteringer i 2011: WWW
Rammeprogrammet: WWW

E-post: Larry.Karkkainen(ät)folkhogskolor.fi

NVL

Symposium: "Uddannelse skaber utvikling"

Under 2011 har NVLs Distansnettverk planlagt en rekke symposier, med temaet hvordan IKT og fleksibel tilgang til læring kan anvendes for å motivere til læring, åpne nye muligheter til læring og høyne utdanningsnivået i utkantområder. Det første i rekken holdes i Rudkøbing den 8. mars 2011 med overskriften "Uddannelse saber udvikling“

Link till PROGRAM

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

"Læring og interkulturelle møder"

24.-25. marts 2011, Eskilstuna, Sverige

Konferencen gennemføres i et samarbejde mellem Nordisk Ministeråds projekt "Integration gennem voksen og efteruddannelse" - IVEU, koordineret af Nationalt center for kompetenceudvikling, Mälardalens Högskolas projekt "Jämbredd" og NVL i Danmark og Sverige.
Konferencen er tilrettelagt som et forsker-praktikermøde.

Læs mere på Nordvux.net

E-post: Antra.Carlsen(ät)vox.no

RSS

nmr_se

Publiceringsdag: 3.2.2011

Till NVL:s startsida

Ansvarig utgivare: Antra Carlsen • Redaktör: Larry Kärkkäinen
© Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande