Förstora eller Förminska
NVL Uutisia/Fréttir/Nytt/News - Nordiskt nätverk för vuxnas lärande

Danmark

For få bruger muligheder i erhvervsuddannelse for voksne

Danmarks evalueringsinstitut, EVA, har gennemført en analyse af aktiviteten på ”Grunduddannelse for voksne” GVU.

GVU åbner mulighed for, at voksne ufaglærte med relevant erhvervserfaring kan tage en erhvervsuddannelse, EUD, på afkortet tid. EVA’s analyse viser, at kun under en ud af fem voksne der tager en ordinær erhvervsuddannelse, får afkortet deres uddannelsesforløb. Langt de fleste voksne tager en uddannelse, som er designet til unge uden forudgående erhvervserfaring. GVU er ikke slået ordentligt igennem, hvilken har uheldige konsekvenser hvor samfundet spås at mange faglært arbejdskraft inden for få år.

Læs rapporten ”GVU og EUD for personer på 25 år og derover” på Eva.dk.

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Realkompetence - opdateret viden og inspiration

Nationalt videncenter for realkompetence, NVR, der er placeret på VIAUC, har etableret en ny vidensplatform, der formidler ny viden om realkompetencevurdering på akademi- og diplomuddannelser.

Den nye vidensplatform supplerer NVR’s eksisterende webpage, hvor aktuel viden om realkompetence fortløbende opdateres.

Se den nye vidensplatform på Viauc.dk.

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Ny diplomuddannelse for ledere i frivillige organisationer

Center for frivilligt socialt arbejde og University College Lillebælt har udviklet en ny uddannelse for ledere, og mellemledere i frivillige organisationer og den frivillige sektor.

Med afsæt i deltagernes daglige praksis arbejdes bl.a. med temaer som ledelse af frivillige, kommunikation, forandringsprocesser, frivillige organisationer i civilsamfundet. Uddannelsen er modulopbygget.

Se mere om uddannelsen og download en folder om diplomuddannelsen på Frillighed.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Finland

Nationell insamling av lärardata

Statistikcentralen samlar in data om lärarna med en enkät som skickas ut till ca 3 800 skolor och 60 000 lärare. Insamlingen gäller alla lärare från grundskolan till vuxenutbildningen och folkbildningen.

Insamlingen är en viktig informationskälla när det gäller att utveckla lärarutbildningen. Separat insamling behövs bl.a. för att information om den formella behörigheten inte fås från andra källor. Utöver behörigheten samlas in uppgifter om bl.a. ålders- och könsfördelningen inom lärarkåren samt lärarnas deltagande i fortbildning och arbetslivsperioder.
På basis av de insamlade uppgifterna ger Utbildningsstyrelsen ut publikationen Lärarna i Finland 2013, som utkommer i februari 2014.

Läs mera på Oph.fi.

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Flerspråkighet utmanar universiteten

Engelskans allt större roll vid de finländska universiteten har väckt oro över att de nationella språken – finskan och svenskan - försvagas inom vetenskap och undervisning.

– I alla de nordiska länderna lockar man idag internationella studenter med undervisning på engelska, säger universitetsforskaren Taina Saarinen från Jyväskylä universitet. Utöver de specifikt planerade engelskspråkiga undervisningsblocken kan undervisningsspråket också ändras slumpmässigt. En kurs kan hållas på engelska om utbytesstudenter anmäler sig till den.
När det gäller arbetslivet, är det dock de finländska studenterna som drar mest nytta av de engelskspråkiga magisterprogrammen, anser Saarinen. De får en flerspråkig expertis medan de utländska studenterna inte hinner lära sig vare sig finska eller svenska under två år. Detta försvårar deras möjligheter att få jobb på den finländska arbetsmarknaden efter examen.

Läs mera på Helsinki.fi.

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Island

Behov for flere med utdanning innenfor natur-, ingeniørvitenskap og teknikk

En ny undersøkelse som Arbeidslivets forbund på Island (Samtök atvinnulífsins, www.sa.is) gjorde i januar 2013, bekrefter at det er behov for to gange flere med utdanning innenfor natur-, eller ingeniørvitenskap og teknikk enn alle andre universitetsutdannelser til sammen.

Det fremgår at bedrifter, som mener at de har behov for å ansette medarbeidere med høyskole- eller universitetsutdanning de nærmeste tre årene, trenger like mange med utdanning innenfor naturvitenskap, ingeniørvitenskap eller teknikk som alle andre høyskole- eller universitetsutdanning sammenlagt. Nesten halv delen av bedriftene som var med i undersøkelsen mente at de hadde behov for flere ansatte med utdanning fra høyskole eller universitet.

Mer på islandsk: www.sa.is/frettir/almennar/nr/5788/

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Rekord mange lærere med sertifisert undervisningskompetanse

I følge målinger fra Islands statistiske sentralbyrå er antall lærere med sertifisert undervisningskompetanse i grunnskole på Island høyere en noen sinne.

Under årene 1998-2008 var andel sertifiserte lærere mellom 80-87 %. Høsten 2011 hadde 95, % av lærerne undervisningskompetanse og andelen hadde siste høst steget 95,9 %. I følge tall fra statistisk sentralbyrå var kun 198 personer uten undervisningskompetanse ansatt ved undervisning i grunnskole. En markant forandring siden høsten 2002 når 931 av ansatte ved undervisning var uten undervisningskompetanse.

Mer på islandsk: www.hagstofan.is/Pages/95?NewsID=9911

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Tre hundre ansettelser: tretten hundre stillinger

Rundt 1.300 stillinger er nå registrert i stillingsdatabasen hos Forsterking - Kampanje for arbeide. De fleste stillingene er innenfor den private sektor men også mange stillinger innenfor den offentlige sektor er registrert.

Nå har 300 langtidsarbeidssøkende blitt ansatt innenfor prosjektet, men der er 1.800 personer registrert i det hele. Det krever stor innsats fra veiledere og arbeidsformidler å formidle de andre i de knapt 1.000 stillinger som ennå er ledige. Knapt et hundre stillinger har vært avregistrert i prosjektet uten ansettelse.   Strømmen av nye og varierte stillinger som meldes inn i prosjektet er jevn og stabil.  Arbeidsgivere som vil registrere stillinger med høyeste satsning har frist til 31. mars. Etter det går satsningen ned til 90 % av grunndagpenge og pensjon. 

Mer på islandsk: www.lidsstyrkur.is

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Norge

Kulturutredning med rom for studieforbund

4. mars presenterte tidligere kulturminister Anne Enger NOU 2013:4 Kulturutredningen 2014 for Regjeringen ved kulturminister Hadia Tajik. Kulturutredningen er en grundig gjennomgang av norsk kulturpolitikk, finansiering og virkemidler – og studieforbundene trekkes fram som en del av den kulturelle grunnmuren – og som viktige bidragsytere til demokrati og kulturrelatert opplæring.

I Kulturutredningen 2014 kan vi lese blant annet: ”Folkebevegelsene skapte studieforbundene som operative redskap for sitt bidrag til det norske utdanningssamfunnet. Virksomheten ble etter hvert ansett som så viktig for å «vedlikeholde og styrke demokratiet og legge grunnlag for bærekraftig utvikling ved å engasjere og utvikle aktive medborgere» at myndighetene mente den burde støttes med økonomiske midler. (…) Studieforbundene er sentrale leverandører av kulturrelatert opplæring og kurs. Estetiske fag og håndverksfag utgjorde i 2011 47 % av all den godkjente kursvirksomheten. I arbeidslivet står studieforbundene for rundt ti prosent av kursvirksomheten[1]. Det er spesielt stor aktivitet rettet inn mot primærnæringene. Det er betydelig aktivitet innenfor organisasjonskunnskap og andre emner som kvalifiserer til deltakelse i politikk og organisasjonsliv.”

Kulturutredningen kan lastes ned HER

Les mer om studieforbundene i kulturutredningen på VOFO sin blogg HER.

Hilde Søraas Grønhovd
E-post: hilde.soraas.gronhovd(ät)vofo.no

Samhandling på dagsorden for norskopplæringen

For første gang har Inkluderings- og mangfoldsdiraktoratet (IMDi) og Utdanningsdirektoratet samarbeidet med Vox om en konferanse for all kommunal voksenopplæring. Der ble samhandling satt på dagsorden.

Bakgrunnen for behovet for samhandling er at norskopplæring og grunnskole for voksne i stor grad tilbys på de samme stedene, og ofte til de samme personene. – Konsekvensen av manglende samordning kan være at mange bruker lengre tid enn nødvendig før de blir kvalifisert til videre utdanning eller jobb. Både for kommunene og den enkelte er det derfor gevinster å hente ved samordning av kvalifiseringsløpene, sier Bjørg Ilebekk i Vox. Fylkesmannen i Nord-Trøndelag presenterte en samhandlingsmodell som de har utviklet. Ragnhild Sperstad Lyng ved Fylkesmannen i Nord-Trøndelag håper deres modell kan være til inspirasjon for andre kommuner og fylker.

Les mer om saken på Vox.no.

Hilde Søraas Grønhovd
E-post: hilde.soraas.gronhovd(ät)vofo.no

Sverige

Statsbidrag för att anställa förstelärare och lektor

Regeringen har beslutat att införa ett statsbidrag för två nya karriärtjänster - förstelärare och lektor. Staten avsätter 880 miljoner kronor per år för att huvudmännen ska anställa dessa kvalificerade lärare.

- Läraren är den avgörande faktorn för skolans resultat. De duktigaste lärarna ska belönas och ges möjlighet till karriärvägar, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Statsbidrag kan sökas för två karriärsteg:
- Förstelärare, kan den lärare bli som har minst fyra års väl vitsordat arbete med undervisning och som har visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen.
- Lektor, kan den lärare bli som har avlagt examen på forskarnivå (minst en licentiatexamen) och under minst fyra år har visat pedagogisk skicklighet som lärare.

Läs mer: www.regeringen.se/sb/d/16843/a/209835

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Examen från yrkeshögskolan leder till rätt jobb

Trots lågkonjunktur hade nästan nio av tio som examinerades från yrkeshögskolan 2011 ett arbete på hösten 2012. En majoritet, ca sex av tio, hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde med utbildningen.

– Resultaten visar att yrkeshögskolans utbildningar matchar arbetslivets behov av kvalificerad yrkeskompetens i högre grad än tidigare år, vilket såklart är glädjande säger Anna Berr, analytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Yrkeshögskolan ska ge arbetslivet rätt kompetens i rätt tid. Utbildningarna tas fram utifrån ett uttalat behov.
– Utbudet av utbildningar varierar i takt med arbetslivets behov och det kan vara en förklaring till att matchningsgraden ökar trots att vi lever i en lågkonjunktur, säger Anna Berr.
Rapporten visar också att en övervägande majoritet av de studerande – 88 procent – är nöjda med sin yrkeshögskoleutbildning.

Läs mer på Myh.se.

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Nya kompetenser för morgondagens vårdpersonal

Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet har utarbetat rapporten Teamarbete & Förbättringskunskap som är ett viktigt genombrott för tvärprofessionell samverkan om utvecklingsarbete i vården.

Detta unika samarbetsprojekt beskriver kärnkompetenserna teamsamverkan och förbättringskunskap med utgångspunkt i svensk vård och vårdutbildning. Målsättningen är att lyfta deras betydelse i vårdprofessionernas arbete med god och säker vård.
Sedan lång tid tillbaka har vården haft ett starkt forskningsfokus, men för att ny kunskap ska integreras i utvecklings- och förbättringsarbete i vårdens vardag krävs gemensamma kompetenser. För att åskådliggöra vad teamsamverkan och förbättringskunskap omfattar ger rapporten en teoretisk grund med exempel från olika vårdsituationer och föreslår lärandemål.

Läs mer på Mynewsdesk.com.

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Färöarna

Universiteters rolle som væksfaktor i udkantsområder

Hvordan kan Færøerne bruge højere uddannelser som et redskab til befolkningsvækst? Hvilken rolle kan universiteter i udkantsområder have i lokalsamfundet, og hvilken indflydelse kan de have på samfundsudviklingen?

Til at debatere disse spørgsmål var to nordiske forskere inviteret til at give deres bud på universiteters rolle som vækstfaktor i udkantsområder. Forelæsere var Ingi Rúnar Eðvarðsson fra  Háskóli Íslands og Peter Arbo fra Universitetet i Tromsø.

Læs mere på færøsk om dette debatarrangement, som var i Torshavn den 26. februar, og hvor der var over 80 deltagere, på Setur.fo.

Elisabeth Holm
E-post: elisabethh(ät)setur.fo

Fjernstudier skaber udvikling i udkantsområder

Fra top 16 til 100 højere uddannelser på Færøerne – er det en mulighed? Hvordan kan fjernstudier være med til at skabe udvikling og forebygge fraflytning? Disse spørgsmål blev blandt andre stillede til et debatformum, som Færøernes universitet arrangerede den 7. marts på Østrøm i Torshavn, og hvor NVL-rapporten “Uddannele skaber udvikling i udkantsområder” blev lanceret.

Omkring 50 deltagere mødte op til en livlig debataften om udviklingsmuligheder med Ikt og fjernstudier.  Blandt oplægsholderne og paneldeltagere var forskere fra Færøernes universitet, studerende med erfaringer med fjernstudier, og færøsk medlem i NVLs Distansnetværk.

Læs mere på færøsk om arrangementet på Setur.fo (1) og på Setur.fo (2)

Elisabeth Holm
E-post: elisabethh(ät)setur.fo

Grönland

Piareersarfik-lederne til vejlederkonference i Gøteborg

Piareersarfik-lederne fra forskellige byer i Grønland var med til vejlederkonferencen i Gøteborg. Samtidig har de været på besøg i Voksenuddannelsescenteret i Gøteborg, hvor de fik oplæg fra ansatte i Voksenuddannelsescenteret og arbejdsformidlingen. De var også på studiebesøg i VUC og arbejdsformidlingen i Lyngby.

Piareersarfik-lederne udtrykte stor glæde for indtryk fra de øvrige nordiske lande med hensyn til vejledning. Det var en øjenåbner at høre om de forskellige systemer og det gav inspiration til det daglige arbejde. Et af nøgleordene, som flere af Piareersarfik-lederne bemærkede var måden, man i Sverige - til dels også de øvrige lande - talte om INKLUSION. Ofte vender vi os jo til Danmark, når vi skal søge inspiration, så det var fint at deltage i en nordisk konference og tale med kolleger fra hele Norden. I 2014 i uge 12 bliver vejlederkonferencen i Grønland, så Piareersarfik-lederne ser frem til selv at fremlægge vores system for de nordiske kolleger.
Piareersarfik findes i alle de større byer og enkelte bygder i Grønland og er uddannelsesvejlednings- og opkvalificeringssteder for personer som vil tage en uddannelse eller begynde at arbejde.

Mere info findes i deres hjemmeside www.piareersarfik.gl.

Birgit Gedionsen og Minik Hansen
E-post: mh(ät)suliplus.gl

Valg til Inatsisartut (Landstinget) i Grønland

Valget til Inatsisartut (Landstinget) i Grønland gav sejr til Siumut. Siumut har haft regeringen siden hjemmestyrets indførelse i 1979 og frem til Selvstyrets indførelse i 2009. I skrivende stund er der ikke dannet regering.
Der var masser af valgemner om uddannelse hos de forskellige partier som stillede op til valget til Inatsisartut. Blandt emnerne var flere sprogundervisning med henblik på uddannelse af de etsprogede i et sprogligt gymnasium og i folkeskolerne med fokus på sproglærerne, etablering af praktikcentre i forbindelse med den store praktikpladsmangel, flere midler til udvikling af grønlandske lærebøger, studiestøttevilkår for grønlandske studerende i Danmark, uddanne politikere så de kan være med til at udvikle serviceringen af borgerne ved brug af teknologiske udstyr med fokus på smartphones og tablets og netbaseret undervisning for pædagoger og socialrådgivere på grund af mangel på dem i den geografiske spredning af byer og bygder.
Der var også klager over at udlandsstuderende ikke automatisk har stemmeret og hjemvendte studerende får først stemmeret efter et halvt års ophold.
Sten Lund, politisk kommentator og ekspert i vælgernes prioriteter, har vurderet at job, den økonomiske situation og uddannelse har været vælgernes topprioriteter.
Der er også kommunevalg i Grønland i år.
Minik Hansen og Birgit Gedionsen
E-post: mh(ät)suliplus.gl

NMR

Studieavgifter och studenter jämförs i Norden

Nordiska ministerrådet ger ut två nya rapporter om högre utbildning i Norden.

Den ena jämför fakta om studerande mellan de nordiska länderna. Den andra kartlägger studieavgifter för internationella studenter i Norden och hur de påverkar antalet studenter.

Rapporterna:
Studerande (på danska)
Studieavgifter (på engelska)

E-post: Larry.Karkkainen(ät)folkhogskolor.fi

NVL

Webinar – «utdanning i utkantene»

Webinaret finner sted 11. april kl 13.00 - 14.00 CET.

- Utdanning er en nøkkel til utvikling i utkantene, mener DISTANS-nettverket i Nordisk nettverk for voksnes læring. Nettverket, som består av en person fra hver av de nordiske land, har reist til utkantsområder i alle landene, arrangert symposier med fagfolk, forskere, lokale utdanningsaktører og politikere, og summert opp erfaringer i rapporten «Utdanning skaper utvikling i utkantsområder»: PDF 

Webinaret er GRATIS å delta på, og gjennomføres via Adobe Connect. Det behøves ingen forkunnskaper for å delta, men du trenger høyttalere eller hodetelefoner. Alle som melder seg på får en lenke de kan bruke til å logge inn på møterommet.

Meld deg på via denne lenken innen utgangen av 9. april: HTML

Møteleder: Aina Knudsen
Innledere: Aina Knudsen, Hròbjartur Àrnason, Karin Berkö, Torhild Slåtto og Jørgen Grubbe fra DISTANS-nettverket. Det vil bli tid til spørsmål og diskusjon.

Hilde Søraas Grønhovd
E-post: hilde.soraas.gronhovd(ät)vofo.no

Nordisk Vägledningskonferens

Dokumentation nu på webben.
Vägledarnas kompetenser i kulturell mångfald och på en arbetsmarknad i förändring, 14 - 15 mars 2013, Göteborg
Konferensen hade ca 150 deltagare från alla de nordiska länderna och självstyrande områdena.
Dokumentation av konferensen finns HÄR
E-post: Larry.Karkkainen(ät)folkhogskolor.fi

Succésfaktorer i uddannelsesprojekter

NVLs forskerrapport “Analysis of educational projects designed to meet challenges in society” samt publikationen “8 framgångsfaktorer från nordiska utbildningsprojekt som möter utmaningar i samhället” blev præsenteret til et formidlingsseminar i Torshavn den 22. februar 2013.

Arrangementet tiltrak omkring 40 deltagere, som repræsenterede myndigheder, forskere, undervisere, studerende og repræsentanter fra forskellige fagforeninger. Oplægs- og workshopsholdere var Hróbjartur Árnason fra Háskóli Íslands og Ingegerd Green fra Sverige.

Læs mere om arrangementet på færøsk på Setur.fo.

Rapporterna finns HÄR.

Elisabeth Holm
E-post: elisabethh(ät)setur.fo

DialogWeb

Kompetensplattformer och karriärcenters

handlar DialogWebs nyaste artiklar om. På uppdrag av regeringen ska alla regioner i Sverige se över sina kompetenser och behov med hjälp av kompetensplattformar. I Värmland har detta lett till att samarbetet mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och Arbetsförmedling har blivit mer strukturerat.
I Norge är karriärvägledningen är en offentlit och gratis tjänst för enskilda och dessutom ett verktyg för myndigheterna för att bidra till att så många som möjligt kommer i arbetslivet.
- Vi skall hjälpa våra kunder att finna "sin rätta hylla i arbetslivet", säger Kjersti Isachsen som är verksamhetsledare för Karrieresenter Telemark i Skien.

Läs mer på www.dialogweb.net och kommentera och gilla artiklarna på www.facebook.com/dialogweb.

E-post: Larry.Karkkainen(ät)folkhogskolor.fi
Mer om: dialog

RSS
www.nordvux.net/rss/
76/nyhetsbrev.htm
 - via denna länk får du det nyaste numret av NVL:s Nyhetsbrev som RSS-import.

nmr_se

Publiceringsdag: 26.3.2013

Till NVL:s startsida

Ansvarig utgivare: Antra Carlsen • Redaktör: Larry Kärkkäinen
© Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande