Förstora eller Förminska
Nyckelord/Keywords
Nyckelordsök
Fritext/Free text
Sök/Search:

Handlingskraft gör Hälsingland till en del av den nordiska kunskapsregionen

I Sverige har engagemanget för livslångt lärande varit stort på lokal nivå. Man har eftersträvat att skapa en bred och stor kompetensbas och utjämna skillnader mellan olika delar av landet.
Den genomförandekraft som omtalas i rapporten ”Norden som global kunskapsregion – På jakt efter den nordiska konkurrensmodellen” kan illustreras av detta exempel från Komvux och Högskoleenheten i Bollnäs. Här ges några av rapportens nyckelord - innovation, ledning baserad på processuell styrka och omställningsförmåga - en jordnära betydelse.

Studiecentrum som mötesplats med stort kursutbud

Bollnäs kommun är en del av Hälsingevux och samarbetar där med de andra kommunernaJan Bäcklin om vuxenutbildning i bred bemärkelse. På sitt Högskolecentrum har bollnäsborna i dagsläget ingången till över 500 kurser och 30-tal program förmedlade från i princip alla lärosätena i Sverige bl a genom Nätuniversitetet. Nationella yrkesutbildande kurser av olika slag erbjuds också. Rapportens påstående om att den nordiska kunskapsregionen kännetecknas av stor innovationskraft kan bl a illustreras av den KY-utbildning för utbildning till  CAD-tekniker, som ges helt på distans och som således kan läsas var helst man bor i landet. Det var förstås en utmaning att lägga upp en sådan praktiskt inriktad kurs helt på distans, menar rektorn vid Högskolecentrum,  Jan Bäcklin (bild).

På Komvux kan den studerande välja mellan tre olika sätt att läsa: Närstudier, Flexstudier och rena Hälsingevuxkurser på distans. Dessutom pratats det mer och mer om att bejaka deltagarnas olika lärstilar säger rektor Elisabeth Järmens-Wallin. Elisabeth ansvarar också för omvårdnadsprogrammet på gymnasieskolan och önskar att flera flexibla former skulle slå rot inom ungdomsskolan i Sverige. Här borde man våga på samma sätt som i vuxenutbildningen. En önskan som Ingrid Hammarberghon delar med nämndsordföranden Ingrid Hammarberg (fp) (bild), politiskt ansvarig för gymnasieungdomarnas utbildningstid, som framhåller att gymnasieskolan har mycket att lära av vuxenutbildningen när det gäller att finna mer flexibla arbetsformer. En inriktning är också att i väsentligt högre grad finna vägar till en nära samverkan mellan gymnasieskolan och KomVux.

Just att beslutsfattarna på lokal nivå är engagerade och att ”maktavståndet” till dem är kort är ett annat drag som ministerrådets studie pekar ut som en nordisk styrka. I Hälsingland tar det sig bl a uttryck i tematiska diskussioner där företrädare för verksamheterna involveras. Ordförandena i de olika kommunerna träffas regelbundet och bereder därmed vägen för fortsatta gemensamma lösningar kommunerna emellan.

Tillit på många plan

I en glest befolkad region måste man våga samarbeta. Om kommunerna ständigt själva vill stå som arrangör för en högskole- eller komvuxkurs löper de risken att slå sönder hela underlaget genom att konkurrera med varandra. Tidigt gick vi ihop och började utveckla de personliga kontakter som så småningom ledde till att kommunerna gick ihop kring en gemensam komvuxutbildning. Genom att gå ihop har vi lyckats få ett stort utbud som täcker hela Hälsingland, säger Jan Bäcklin. Det gäller både Hälsingevux som omfattar vuxenutbildningen och högskoleutbildning. Så är t ex polisutbildningen förlagd t ex Söderhamn, socionomutbildningen finns i Ljusdal och Söderhamn medan sköterskeutbildning och social omsorgsutbildning delas mellan Hudiskvall och Bollnäs för att nämna bara några exempel. Därutöver samarbetar man i HUTB - Högskolesamverkan i Hälsingland ekonomisk förening - kring det växande antalet EU-projekt – både transnationella och nationella.

Folk litar på att den här utbildningen i flexibla former och på distans är minst lika bra som den som ges på campus i de stora universitetsstäderna. Kanske blir den t o m bättre genom att utbildningssituationen inte präglas av uppbrott från familjen eller tröttande långpendling.

Forskningssamarbetet HäRUtE

Med Norge sker ett stort och inspirerande samarbete inom ramen för forskningscentret HäR UtE (Hälsinglands Regionala Utvärderings- och forskningsEnhet) i Bollnäs. Syftet med centret är att understryka Hälsinglands profil av nyskapande och framtidsinriktning inom utbildningsområdet. Genom forskarna Gunilla Roos i Bollnäs och Gunnar Grepperud i Tromsö (se Dialogweb 3/2005) har högskoleutbildningen på hemmaplan i samverkan mellan studiecentra studerats. De rapporter som där producerats under årens lopp har gett omfattande kunskap om de studerande, deras preferenser och erfarenheter av distansstudier. Kunskap som haft stor betydelse i den nationella debatten.

text och bilder: Erica Sahlin

Länkar

Gemensam portal för all vuxen- och eftergymnasial utbildning i Hälsningland:
www.halsingeutbildning.nu

Komvux i Bollnäs
www.komvux.bollnas.se

HäRUtE
www.hogskol.bollnas.se/H%E4rute/index.htm

Diskutera artikeln i

Forum


Hitta rätt ställe i texten i mitten på sidan

- använd länkarna nedan

Studiecentrum som mötesplats med stort kursutbud

Tillit på många plan

Forskningssamarbetet HäRUtE

Länkar